En ovälkommen gäst…

 

En ovälkommen gäst knackade så

Döden hade bestämt sig för att hälsa på

 

Du är inte välkommen än på många år

svarade vi med en tår

 

Styrkan fann vi snart

egentligen i en väldig fart

 

I varandras famn

ska vi ro detta i hamn

 

Vanmakt, ängslan och oroligt hjärta

följt av cytostatika, operation och smärta

 

Vi motar sakta bort Döden

mitt i allt elände finner vi glöden

 

Lusten att leva och ha en gnista

får oss att Döden överlista

 

(Bilden är tagen i somras vid soluppgången i Dressviken, Hudiksvall)

Annonser

~ av Jur kand på januari 16, 2010.

12 svar to “En ovälkommen gäst…”

  1. Så tänkvärt, blir alldeles rörd när jag läser o ser bilden som tillsammans med texten blir ännu starkare…
    Kram!!!

    • Tack! Det finns så mycket tankar och funderingar med många frågor och få svar. Ville bara få fram det jag känner och hur det går att finna ett ljus i det mörka…den fysiska smärtan och den konkreta sjukdomen har min man, medan jag som anhörig, som står vid sidan om, har den abstrakta känslan…men tillsammans går vi vidare och kämpar.

  2. Underbart härlig sommarbild med solstrålar som tränger igenom molnen. Att kämpa och aldrig ge upp vad som än händer känns hoppfullt! Fin dikt. Hoppas allt ordnar sig!

    • Tack Åke! Det mörker som man föll ner i när beskedet kom är så obeskrivligt. Men vad hjälper det att deppa ihop? Inget alls…visst det kommer och går i vågor, men det går också snabbt att mota bort de mörka tankarna. Jag tycker synd om de som ej har den förmågan, utan att de stannar kvar i ett mörkt hål och inte kan finna ljuset igen…oavsett vad det är för tragedi man går igenom.
      Bilden tyckte jag passa rätt bra ihop med texten där ljuset strålar igenom mörkret 🙂

  3. Mycket bra Erika! Riktigt ordentligt! Alla människor som klagar på det mesta här i livet borde läsa dina ord! 🙂

    • Tack så mycket Terje för din trevliga kommentar! Diktare kommer jag nog aldrig bli, men jag tycker att jag med få ord lyckas förmedla att livslust och gnista kan hittas även i de mörkaste stunder. Visst kan det vara så att allt för många klagar, egentligen på de mest löjliga saker. När man hamnat i en sådan här situation som vi, så värdesätter man helt plötsligt livet på ett helt annat sätt än innan. Referensramarna här ändrats…Det är en glädje att vakna varje dag. Att älta problemen hjälper inte, utan snarare stjälper.

  4. Hälsa din man från mig också! 🙂

  5. …rörd till tårar..Kram på er båda!!!!

  6. Mycket vackert ljus där det sprider sig över havet. Gillar att förgrunden endast är en silhuett! Mycket vackert!

    /Niklas

    • Tack Niklas! Det där med förgrunden gör sitt till på bilden. Det hade nog sett rätt trist ut annars med bara havet, enligt mitt tycke i alla fall :).
      /Erika

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: