Gömslefotografering – fusk eller?

Det pågår ibland heta diskussioner på vissa fotoforum och bloggar angående detta med fotografering från gömsle. En del anser det vara fusk då det inte är ett ”naturligt” möte med djuren och likställer det med att man lika gärna kan gå till en djurpark och fotografera. Vart ska man dra gränsen och när kan man anse att en bild är skapad genom fusk? Vad ryms inom begreppet naturfotografering eller för den del i ordet fusk? Är det att anse som naturfotografering eller ej att fotografera från ett gömsle där åtel är utlagt? Om det inte är naturfotografering vad är det då? Är det naturfotografering eller ej att fota en insekt med makro, där insekten först legat på is för att inte röra sig för fort?  Är det naturfotografering eller fusk att spruta vatten på växter för att få fina vattendroppar för att efterlikna regndroppar eller dagg eller är det naturfotografering först när du fotar äkta droppar? Är det naturfotografering eller fusk att fota växter där man innan har plockat bort störande element? Eller är det fusk eller ok att plocka bort dessa störningsmoment i ett redigeringsprogram?  Kan fotografering av vilda djur i stadsmiljö räknas in i begreppet naturfotografering? Hur är det med naturfotografering av vilda djur såsom t ex isbjörnar där man använder sig av människan konstruerade ”isblock” med inbyggda kameror?  Listan går att göra hur lång som helst…

Att fotografera från gömsle har jag aldrig gjort…eller har jag det? Än så länge inte från ett s k hyrgömsle eller ett eget köpt eller uppsatt gömsle i skogen. Jag har dock tagit bilder på djur från vårt fönster, från vår altan och liggandes/sittandes i skogen på vår tomt, dock utan förklädnad. Jag har lagt ut fågelmat vid fågelbordet, nötter på altanen och slängt ut äpplen och bröd på gräsmattan. Dock har jag inte lagt ut mat i skogen som befinner sig på vår tomt men ändå fått bilder på djuren där. Är det fusk att jag nyttjar de situationer de vilda djuren dyker upp på vår tomt och fotograferar dem? Är det ens att anse som naturfotografering att fota djuren på ens egen tomt eller är det först att betrakta som naturfotografering när djuret gått utanför tomtgräns? Hur många meter måste djuret då vara från tomten för att det skall anses vara ”äkta” naturfotografering?  Är det att likställa fotograferandet av de vilda djuren på tomten med att jag lika gärna kunde varit på en djurpark och fotat? Eller är det fusk att betala dyra pengar för att sitta dag ut och dag in i ett hyrgömsle och invänta djur som i stort sett är garanterat att de kommer infinna sig på platsen? Vart drar man gränsen?

Finns det något som överhuvudtaget kan anses vara att betrakta som fusk?  I mina ögon är det ”fusk” när man som fotograf inte anger hur bilden är tagen, eller om man anger något annat än så som det egentligen gått till väga. Ett typexempel är den debatterade bilden på vargen som vann 1:a pris i Wildlife Photographer of the Year 2009 där frågan ställdes om fotografen brutit mot tävlingsreglerna och det slutade med att han fråntogs titeln. (Själv tar jag ej ställning i denna fråga då jag ej har alla fakta utan använder mig bara av detta som ett exempel.) För mig är det viktigt att kunna stå för hur och var bilden är tagen. Om någon frågar så skall jag inte försköna eller förvränga. Har jag fotat från ett gömsle eller från min altan så skall jag inte dölja det om fråga uppkommer hur bilden är tagen, likaså gäller om bilden på något sätt är bearbetad i något redigeringsprogram.  Det finns tyvärr alltför många fotografer (främst amatörfotografer) som inte kan eller vågar säga att de bearbetat bilden i t ex Photoshop. Att de inte vill uppge exakt hur de gjort kan jag köpa, men inte att de förnekar helt att de använt sig av dylikt program. Det finns t o m de fotografer som klankat på andra fotografer för att de fotograferat från gömslen, men själva så har de gjort mer än bara tagit bort damm, justerat vitbalans och beskurit bilden i ett redigeringsprogram och hävdar att de inte gjort något med bilden. Sorgligt…Det enda positiva är att de mer erfarna fotograferna brukar rätt snart kunna genomskåda lögnerna eller förnekelsen och att de som farit med villfarelse förmodligen ej kommer bli annat än just amatörfotografer.

Nu blev det här ett långt inlägg, och jag känner att jag har mycket mer att skriva om detta, men jag ger mig nu för denna gång. Troligen kommer jag att återkomma i ämnet. Vi fotograferar alla efter olika metoder för att nå ett önskat resultat. Genom åren kommer dessa metoder med största sannolikhet att förändras för var och en då vi vill pröva något nytt. Att använda sig av en arbetsmetod för att nå framgång i situationer som inte lämnar särskilt många andra alternativ om man vill komma nära är, enligt mig, inte fusk. Att fritt få välja tillvägagångssätt utan att bli anklagad för fusk är viktigt. Det finns egentligen inget rätt eller fel i mina ögon, så länge man är ärlig med det man gör, och naturen och djuren ej kommer till skada i vår strävan efter den perfekta bilden.  Vill bara tillägga att fotografera djur från ett hyrgömsle kommer jag troligen att göra någon gång i livet och det ser jag fram emot.  Den ultimata fotoupplevelsen är dock ändå när man är ute i skog och mark och råkar stöta på ett vilt djur som man får möjlighet att  studera ett tag och förhoppningsvis få en bild på.

Annonser

~ av Jur kand på februari 16, 2010.

14 svar to “Gömslefotografering – fusk eller?”

  1. Det gör inget att inlägget blev långt. Jag läste med spänning hela tiden. Jag tycker du breddat diskussionen med dina tankar och funderingar. Personligen tycker jag det är lite osportsligt att sitta vid åtel och det står jag för. Men egentligen har jag inte funderat så himla mycket över frågan. Jag har aldrig fotat vilda djur på detta sätt, och möjligen ändrar jag åsikt om jag någon gång får chansen att prova. Det oväntade mötet är även för mig det optimala, det gäller bara att man är så förberedd man kan för dessa ögonblick. Vad gäller bearbetning av bilder försöker jag göra dem så färdiga som möjligt, i kameran. Kanske får lämna lite info framöver om slutartider, brännvidd etc. 🙂

    • Jag är urusel själv på att lämna info om mina bilder…men frågar någon så svarar jag. Jag har två kompaktkameror och en instegssystemkamera, så det är inga märkvärdigheter. Photoshop kan jag knappt, men har för avsikt att lära mig mer, mest för skojs skull. Jag har också målsättningen att få bilden färdig i kameran…visst kan jag beskära bilden, som den ovan, men mer gör jag inte…inte än…kanske ändrar mig där också när jag lärt mig mer, men jag känner att den rikitiga utmaningen är just att lyckas få en bra bild direkt i kameran och det strävar jag efter.
      Må gott!

  2. Naturfoto, porträttfoto, reklamfoto, konstfoto, reportagefoto… Kalla det vad du vill, men allt är foto. Ytterligare kategorisering är kanske inte nödvändig? Vad som är ett äkta konst/porträtt/reporatge/natur-foto Finns det säkert lika många defenitioner på som det finns fotografer. Själv har jag min filosofi när jag fotograferar. Vissa riktlinjer och ”regler” som funkar för mig. Vissa bryter man, vissa tänjer man på och vissa håller man som heliga. Dom funkar för mig men definierar ju inte äkthet eller en uppfattning om en total objektiv kvalité. Nöj dig med att du är fotograf tycker jag. En j-ligt duktig sådan! Varför begränsa dig själv genom att lägga ett prefix framför ordet fotograf? Hur andra som delar din hobby, eller i branchen uppfattar dina bilder spelar ingen roll. Känner du att din bild är genuin och äkta, då är den det!
    Kram!

    • Som jag skrivit i inforaden om mig här på bloggen så kallar jag mig för fotograf, då jag själv inte riktigt vill sätta in mig i facket naturfotograf än…kanske det kommer, men det lämnar jag öppet. Mina tankar kring begreppet naturfotografering och vart gränserna går, om det finns gränser (?), dök upp när jag läste ett inlägg om just det där att det ansågs vara fusk att fota ur gömsle. Som jag skrev i mitt inlägg så har vi alla olika arbetsmetoder och att kalla det fusk är befängt, i mitt tycke. Och som sagt, det regelvidriga är att inte kunna stå för det man gjort…inte hur man gjort bilden och med vilken metod man använt, så länge det inte skadar någon, mitt tycke igen :)!

  3. Välskrivet inlägg i debatten. Jag håller med dig i allt (tror jag). Var och en får göra hur de vill, så länge man inte skadar eller stör och är ärlig med hur och vad man gjort.
    Härlig bild du presenterar.
    /Jukka

    • Tack Jukka för din kommentar! Som sagt, det finns mer att tillägga i mina funderingar, men det återkommer jag till vid ett senare tillfälle :)!

  4. Jag tycker inte det är fusk att sitta i ett gömsle. Har inte haft chansen än, men skulle inte tveka om jag fick den! Håller med dig att det viktiga är ju att man talar om var/hur bilden är gjord.
    Låter som att du bor mitt i naturen – härligt!!!
    Kram Marie

    • Nja, jag bor faktiskt till större delen av året i lägenhet :(, i en förort till Fjollträsk. Vi har dock hus i Hudiksvall där vi vistas så ofta vi kan och det är där vi har våra underbara ”vänner”. Ett liv på landet tilltalar mer och mer och vi funderar på allvar att ta steget till att ge upp Stockholmslivet och flytta ut till djuren…m a o ett hus mitt i ingenstans :).

  5. En bra författad och intressant text som berör ett ämne som engagerar och även föder förakt mot olika ”gengre” inom naturfotografin. Ett tips är att läsa tidningen Camera Natura nummer 4 2009 och debattartikeln av Alf Linderheim. Eller kolla in mitt inlägg: http://www.fokusark.se/lnvfoto/?p=671 🙂

    Det finns nog lika många åsikter i denna fråga som det finns naturfotografer, men gör den dock inte mindre värd att diskutera. Intressant, och tack för att du för flaggan vidare..

    /Niklas

    • Skall kika på dina lästips :).
      Lite egna spånerier och reflektioner som dök upp…Det är som med många andra hobbys där det finns olika falanger…det tråkiga är att många anser sig vara ”experter” och inte köper att det finns olika intressen, arbetssätt och målriktningar. Varför inte bara acceptera att vi är olika…att det skall vara så svårt.
      Ha en fortsatt trevlig helg!

  6. Hej! Såg att du skrivit i min gästbok :D. Vad trist att du inte kan läsa bloggen! Vart bor du någonstans?

    Mvh Shadya med Vira.

    • Hej!
      Välkommen till min blogg! Har sänt dig ett mail…och nu har jag fått din nya blogg att funka.
      Mvh
      Erika

  7. Bra inlägg med sunda funderingar… Instämmer i mångt och mycket. Först vad är fusk, det ordet borde ha lika många tolkningar som det finns människor och samveten. Och fusk innebär det att det automatiskt blir bättre??
    det är en fråga som jag brukar fundera på ibland. För tolkning av bild är väl ganska eller väldigt subjektivt, så vad är bra vad är dåligt.
    Men jag tycker ändå att den viktigaste ledstjärnan är precis som du säger. Att jag inte ljuger och påstår något annat om min bild än vad som är fakta. Och att ingen/inget kommit till bestående skada för att skapa bilden.
    Allt innom denna ”fusk” diskussion bottnar nog i det gamla uttrycket ”Att en bild ljuger aldrig”
    Men sanningen är väl att det har den väl aldrig gjort.
    Förresten måste fotografi hela tiden vara avbildningar och äkta hela tiden… Själv så vill jag skapa bilder pga att jag inte kan hantera pensel och rita/måla mina motiv. Så kameran blir min pensel och verkligheten blir min målarduk.Tex Fotograferar jag en sten i en bäck med lång slutartid, därför att jag bara älskar vatten på långslutartid. Och ser denna sten för bösig ut med en massa barr och fula vissna löv på. Så photoshoppar jag direkt live och plockar bort de mest iögonfallande ”störande” objekten. Kanske jag letar runt kring bäcken efter ett fint visset löv som är härligt gult och fortfarande andas höstens fräschör. Placerar det på stenen. Dubbelexponerar det hela för att få en skön softhet i bilden, kanske jag flyttar fokus melan exponeringarna. Jag skapar…precis som om jag hade haft staffli och duk ut i naturen och målat detta motivet.

    Visar min bild sen är det upp till de som tittar på bilden och ev förundras hur jag gjort, då kan de få en full redogörelse hur bilden kommit till, men kanske precis som måleren kanske jag behåller en liten hemlighet hur jag ”exakt” blandat färgen.
    Men tycker vid själva visandet att det är bilden som skall tala och inte reducera en skön bilduplevelse till en massa tekniksnack. Tycker man skall koncentrera sig mer på bild och innehåll, känslan bilden ger mm

    Men skulle aldrig utföra dessa ”skapande” saker om jag skulle ta en dokumentär bild av stenen i bäcken. Då tycker jag att jag skulle ”fuska” samt ljuga.
    Men ibland så är inte ”verkligheten” så äkta och riktig heller, alla gånger.
    En kul grej bara. Jag var ute och fotograferade som i ovanstående exempel. Någon vecka senare så hade jag en kompis med och fotograferade på samma plats. Vi fotograferar på varsitt håll. Efter någon vecka så tittar vi på varandras bilder.
    Ha ha! då dök en bekant sten upp med ett en aning vissnare löv upp i ungefär liknande komposition. Han trodde han fotograferat ”verkligheten” och det hade han…. eller???
    Det bjöd på ett gott skratt iaf 🙂

    Har aldrig heller hört denna disskution gällande målande konstnärer att de ”fuskar”. Men det är en anann historia 🙂

    Oj detta blev visst en jättelång kommentar…. hoppas att det är ok! 🙂

    Du fotograferar och därför är du fotograf varför malla in sig…

    Tack för utrymmet som blev ganska stort, skall vara mera kortfattad nästa gång 🙂

    Mvh Christer

    • Mycket intressant kommentar Christer och jag ursäktar dig för att den var så lång ;)! Du har fått mig att tänka ytterligare lite vidare nu :)! Det går att spinna vidare rätt mycket på detta…får återkomma i ytterligare inlägg så småningom.
      Ha det bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: